Grattis till finalplatsen, David Fahlesson, digitaliseringsutvecklare på Skellefteå kommun!

Vilka är ni som har jobbat med Fjärrgymnasiet?
– Det är många som har varit inblandade men framför allt så har jag i min dåvarande roll som IT-pedagog och Ida Lundström som Utvecklingssamordnare (APL-samordnare) dragit i trådarna under Fjärrgymnasiets införande, men utan lärarna som undervisat och alla personer som bidragit från inlandskommunerna så hade det aldrig varit möjligt och gått så här bra.

Kan du berätta mer om vilka förbättringar insatsen kommer att leda till?
– Fjärrgymnasiet gör hela den teoretiska delen av en gymnasial lärlingsutbildning möjlig på distans (fjärr), inte bara enstaka kurser. Eleverna sitter i mottagarklassrum i sin hemkommun och läraren sitter på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå och sänder. På den stora skärmen i hemklassrummet ser då eleverna sin lärare och sina klasskamrater i andra kommuner och tar på så sätt del av undervisningen. Det betyder att ungdomar i mindre kommuner (Norsjö, Malå, Sorsele och Arjeplog) kan stanna kvar hemma och samtidigt läsa en gymnasieutbildning.

– Att inte behöva flytta hemifrån eller ägna flera timmar åt att pendla dagligen gör mycket för en 16-åring. Rent socialt betyder det att de kan fortsätta i sitt sociala sammanhang och fritidsintressen samtidigt som de får en bra utbildning med praktik hos lokala arbetsgivare som får möjlighet att forma framtida medarbetare. Insatsen möter både kompetensförsörjningsbehov i bristyrken, motverkar utflyttning från inlandskommunerna och ökar den sociala tryggheten hos ungdomarna.

Vilka är just era framgångsfaktorer – som har tagit er så här långt i projektet?
– Kombinationen teori på fjärr i kombination med praktik som lärling: tydlig struktur som förenar digital undervisning med arbetsplatslärande. Av våra första elever som nu ska ta studenten till våren planerar en att läsa vidare och övrig har fått jobb efter studenten.

Känslan av att vara en klass, även fast eleverna bor i olika kommuner. Vi har verkligen försökt bygga en klassgemenskap fastän eleverna rent fysisiskt sitter i olika klassrum i olika kommuner. Det är också något vi lyckats med då eleverna ofta hörs och ses utanför klassrummen.

Ett bra och öppet samarbete med inlandskommunerna, utan alla handledare, SYV och övrig personal hade vi aldrig kunnat lösa de tekniska, logistiska och pedagogiska utmaningarna som dykt upp under vägen. Här får man inte heller glömma samarbetet med näringslivet som ställt upp med APL platser och handledare åt eleverna.

Är er idé skalbar eller möjlig att överföra till andra verksamheter? Vilken typ av verksamheter skulle det i så fall kunna vara?
– Absolut, främst inom undervisning på gymnasienivå i andra kommuner såklart och då är just lärlingsutbildning perfekt för den här formen av upplägg. Kunskaper och erfarenheter härifrån går också att applicera på andra delar av undervisning och då tänker vi främst på moderna språk och hemspråksundervisning.  Vi har såklart även inspirerats av sådana pågående projekt när vi utvecklade Fjärrgymnasiet.