I början av 80-talet fanns Sunet, Swedish Universities Network. Nätet band ihop de svenska universiteten och dess datorer (de få datorer som då fanns). I slutet av 80-talet kopplades de nordiska universitetsnäten samman. Och man anslöt till USA via en länk över Atlanten. Nu kunde forskarer och studenter i Sverige skicka e-post, filer och gå samman i nyhetsgrupper. Fast internet var fortfarande en ödslig plats – utan grafiskt gränssnitt.

6 augusti 1991 presenterade forskaren Tim Berners-Lee världens första webbsida, med hypertext-länkar. Med kollegan Tim Caillau har han utvecklat protokollet HTTP. Nu öppnas internet för allmänheten och World Wide Web, WWW, blir snart ett känt begrepp.

I Sverige tackar Televerket nej till en satsning på IP-tekniken. De tror inte på den. Istället startar Tele2 Swipnet, som blir världens andra kommersiella internetleverantör, ISP. De säljer enbart till företag.

Tanken föds i Västerbotten
Viktiga händelser upptäcker vi först i efterhand. Historiens tillfälligheter som leder till betydelsefulla omvälvningar blir ofta synliga först i backspegeln. Precis så börjar historien om Västerbottens fibernär – AC-Net.

Ingen kunde förutse vad som skulle bli resultatet när mätingenjören på Skellefteå kommun, Roland Lundqvist, i början av 1990-talet behövde behandla stora mängder mätdata och inte hade någon vettig uppkoppling mot Skellefteås superdator från IBM.

Han hade samlat ihop ansenliga mängder kartografisk data och var tvungen att behandla allt i en kraftfull dator. Materialet var helt enkelt för omfattande för dåtidens burkar.

Roland kommer från en familj av entreprenörer och var van vid att om man stöter på ett problem – tja, då löser man det.

– Jag visste ju att Skellefteå kommun varit tidigt ute och byggt ett litet administrativt fibernät, och jag tänkte att en fiber från mitt kontor till superdatorn ett kvarter bort skulle lösa mina problem, berättar han.

Ryktet om hans fiberplaner spreds och myndigheter och förvaltningar i kommunen ringde och sa att de minsann också ville vara med i nätverket. När planerna konkretiserades började även orterna och organisationerna utanför Skellefteå att höra av sig.

– Då var det ju lika bra att vi byggde ett kommuntäckande nät på en gång, förklarar han.

Fibernätet blev en framgång och Rolands karriär som mätingenjör tog slut. Han blev istället Skellefteås IT-chef. Och får en ny, storslagen idé:

– Varför inte knyta ihop kommuner, skolor, sjukhus, vårdcentraler, folktandvården och, inte minst, medborgarna i Västerbotten i ett enda stort gemensamt nät – AC-Net? Och så tänkte jag mig att detta länstäckande nät skulle hantera både internet och telefoni. Och idén att inkludera telefoni i planerna skulle visa sig vara ganska avgörande, säger Roland.

Han tog kontakt med det som idag är Sveriges kommuner och landsting (SKL), som sade: Föreslå ett länsprojekt och sök pengar!

Förstudien inleds
– Året därpå drog vi igång en förstudie kring AC-Net, och i november 1995 hade vi planer och budget klar, berättar Roland.

Detta år, 1995, hade 0,4 procent av världens befolkning tillgång till internet, utbildningsradion körde programserien ”Internet för skräckslagna” och startsidan på aftonbladet.se tog fem minuter att öppna med ett 56 K-modem.

Operation övertalningskampanj
Därför var det inte förvånande att planerna på ett heltäckande nät mellan alla Västerbottens 15 kommuner möttes av en viss skepsis.

– Jo, landstinget visste inte vad de skulle ha ett nät till. Stora kommuner som Umeå ville köra vidare själva. Och många i inlandskommunerna var tveksamma, minns Roland.

Men envishet är en västerbottnisk dygd och Roland satte sig i bilen och körde tusentals kilometer genom dova granskogar och sanka myrar – allt för att få med alla kommuner. För alla skulle med, annars skulle det inte fungera!

Men övertalningsturnéerna gick trögt och till slut samlade dåvarande landshövdingen Georg Andersson alla parter för ett avgörande möte. Han var själv positiv till planerna.

– Georg var listig. Han lät de mest kritiska öppna mötet och presentera sina invändningar, säger Roland.

När de var klara sade landshövdingen myndigt: ”Har ni inte mer invändningar än så här, så tycker jag att ni åker hem och klubbar igenom beslutet!”, och så blev det.

I september 1996 bildas formellt AC-Net och resten är historia, som det brukar heta.

Berättad för och nedtecknad av frilandsjournalisten Göran Nordell, 2012

Ladda ner hela jubileumsboken om de första 15 åren i pdf-format